Läsarna kan inte ändra hur de läser – men du kan ändra hur texten presenteras.
Kort svar
Enligt European Dyslexia Association har 9–12 % av alla européer dyslexi eller närliggande specifika inlärningssvårigheter. Räknat på EU:s 452 miljoner invånare blir det ungefär 41–54 miljoner möjliga läsare. Täta stycken, viktiga uppgifter som göms mitt i texten, marginaljustering och snåla avstånd gör webbplatser mycket svårare att läsa för många av dem. Tydliga rubriker, korta meningar, vänsterställd text och möjlighet att öka avstånden (framgångskriterierna 1.3.1, 2.4.6 och 1.4.12 i WCAG 2.2) gör innehållet lättare för alla. Dessutom gör tillgänglighetsdirektivet (European Accessibility Act, EAA) tillgängligt innehåll till ett lagkrav för många företag i EU.
Vill du veta mer om dyslexi i sig – tecken, typer och orsaker – kan du börja med vår artikel Dyslexi förklarat. Den här artikeln handlar om den andra sidan: hur webbplatsen gör läsningen lättare eller svårare, och vad du kan göra åt det.
De flesta råd om dyslexivänlig design kan sammanfattas i en enda tanke: läsaren ska lägga sin energi på att förstå innehållet, inte på att tolka layouten.
Hur många i Europa har dyslexi?
Siffrorna för dyslexi varierar kraftigt, eftersom länderna definierar och mäter på olika sätt. Vissa siffror är forskningsbaserade uppskattningar av hur vanligt det är, andra räknar elever som har ett officiellt intyg eller får stöd i skolan. Här är de siffror som är mest användbara för en europeisk läsare.
- 9–12 % av Europas befolkning har dyslexi eller specifika inlärningssvårigheter, och 2–4 % har stora svårigheter, enligt European Dyslexia Association (föreningens uppskattning).
- EU hade uppskattningsvis 452,0 miljoner invånare den 1 januari 2026 (Eurostat). Tillämpar man EDA:s spann ger det en grov uppskattning på omkring 41–54 miljoner människor i EU. Det är vår egen beräkning, inte officiell statistik.
- 7,10 % av barnen på låg- och mellanstadiet i världen har utvecklingsrelaterad dyslexi (95 % konfidensintervall 6,27–7,97 %), med en högre andel bland pojkar (9,22 %) än bland flickor (4,66 %), enligt en metaanalys från 2022 i Brain Sciences (Yang m.fl.). Det är en global siffra, inte en europeisk.
Siffror per land
| Land | Andel | Vad som mäts | Källa |
|---|---|---|---|
| Irland | Cirka 10 % (spann 4–17 %) | Uppskattning för befolkningen, beroende på definition | Dyslexia Ireland |
| Storbritannien | 10 % | Uppskattning för befolkningen | British Dyslexia Association |
| Sverige | 5–8 % | Uppskattning för befolkningen | Dyslexiförbundet |
| Frankrike | 5–7 % (svår form hos 1–2 %) | Barn i skolåldern med specifika inlärningssvårigheter (”dys”) | Inserm, via Santé.fr (2019) |
| Italien | 3,0 % dyslexi; 6,0 % någon form av specifik inlärningssvårighet | Elever med officiellt intyg, läsåret 2022/23 | Italienska utbildningsministeriet (Ministero dell'Istruzione e del Merito) |
| Nederländerna | 3,6 % | Forskningsbaserad uppskattning, elever i slutet av primärskolan (omkring 12 år) | Nederländska skolinspektionen (2019) |
| Spanien | 3,1 % | Elever som får stöd för inlärningssvårigheter, 2024/25 | Spanska utbildningsministeriet |
| Tyskland | 10–15 % | Elever med dyslexi eller dyskalkyli sammantaget | BVL (tyska förbundet för dyslexi och dyskalkyli), enligt news4teachers (2025) |
Föreningarnas uppskattningar tar oftast med lindrigare fall. Skolornas siffror räknar intyg eller stödinsatser, och de styrs av nationella regler. I Nederländerna har 14 % av eleverna i voortgezet onderwijs (motsvarande högstadiet och gymnasiet) ett dyslexiintyg, långt mer än forskningen uppskattar. Var försiktig med att jämföra länder.
Låg läsförmåga är ett större problem
Dyslexi är inte det enda skälet till att många har svårt med tät text. Enligt OECD:s undersökning av vuxnas färdigheter (PIAAC 2023) ligger 26 % av alla vuxna i åldern 16–65 i OECD-länderna på nivå 1 eller lägre i läsförmåga, vilket innebär att de har svag läsförmåga. Siffrorna mäter läsförmåga, inte dyslexi, men de visar hur många vuxna som har nytta av tydligare text och layout.
| Land | Vuxna (16–65 år) på nivå 1 eller lägre i läsförmåga, 2023 |
|---|---|
| Polen | 39 % |
| Italien | 35 % |
| Spanien | 31 % |
| Frankrike | 28 % |
| Tyskland | 22 % |
| Irland | 21 % |
| Danmark | 18 % |
| Nederländerna | 16 % |
| Finland | 12 % |
| Sverige | 12 % |
Källa: OECD, Survey of Adult Skills (PIAAC) 2023, landprofiler i Education GPS. OECD-genomsnitt: 26 %.
Så påverkar textlayouten läsare med dyslexi
Dyslexi yttrar sig olika hos olika personer, och ingen layout passar alla. Ändå finns det flera vanliga mönster på webben som gör läsningen tyngre för många med dyslexi:
- Textväggar. Långa stycken utan rubriker tvingar läsaren att läsa allt för att hitta en enda uppgift, till exempel ett pris, ett datum eller en tidsfrist.
- Viktig information mitt i ett stycke. Står sista dagen för återbetalning eller leveransdatumet mitt i den femte meningen är det lätt att missa.
- Marginaljusterad text. Marginaljustering ger ojämna mellanrum mellan orden, och de kan bilda störande ”floder” av tomrum nedåt sidan.
- Långa rader. Text som går över hela bredden på en stor skärm gör det svårt att hitta början på nästa rad.
- Snåla avstånd. Tätt mellan rader, bokstäver och ord gör att texten känns trång och blir svårare att följa.
- Kursiv, understrykning och versaler i långa avsnitt. Det kan få orden att flyta ihop. British Dyslexia Association rekommenderar fetstil för betoning i stället.
- Vaga rubriker. ”Information” eller ”Övrigt” säger ingenting. Beskrivande rubriker fungerar som en karta.
- Krångliga meningar och facktermer. Långa meningar med flera bisatser gör att läsaren måste hålla mer i huvudet samtidigt.
- Layouter som går sönder när användaren ändrar dem. Många läsare använder webbläsartillägg eller inställningar för att öka avstånden eller byta typsnitt. Om texten då överlappar eller klipps av fungerar sidan inte för dem.
Testa själv
I vårt kostnadsfria interaktiva exempel Between the lines får du en uppgift på en påhittad webbplats för konsertbiljetter: hitta sista dagen för att begära återbetalning.
I den otillgängliga versionen är sista dagen gömd i ett långt, kompakt stycke med villkor, och bokstäverna rör sig hela tiden lite medan du läser. Välj ”Show the fix” (Visa lösningen) så omorganiseras samma villkor: återbetalning får en egen rubrik, meningarna blir kortare och det blir mer luft mellan rader och stycken. Bokstavseffekten är exakt densamma, så du ser att det är layouten, inte effekten, som gör sista dagen lätt att hitta. Du kan pausa rörelsen när du vill utan att designen ändras.
De rörliga bokstäverna är en illustration, inte en modell av dyslexi. Hur man upplever läsning varierar mycket från person till person. Det exemplet visar är själva poängen med dyslexivänlig design: läsaren förändrades inte. Det gjorde sidan.
Så gör du webbplatsen dyslexivänlig
De flesta ändringarna kostar lite och gör texten lättare att läsa för alla. British Dyslexia Associations Dyslexia Style Guide och WCAG 2.2 pekar åt samma håll.
Struktur
- Dela upp innehållet i avsnitt med beskrivande rubriker, och märk upp dem som riktiga rubriker (
<h2>,<h3>) i stället för fetstil, så att den som använder skärmläsare eller läsverktyg kan navigera mellan dem. (1.3.1 Info and Relationships (Information och relationer), nivå A; 2.4.6 Headings and Labels (Rubriker och ledtexter/etiketter), nivå AA) - Börja med det viktigaste. Ange datum, pris eller vad läsaren ska göra först, och förklara sedan. Använd listor för steg och alternativ.
- Undvik flera spalter för löpande text, och håll layouten förutsägbar från sida till sida.
Språk
- Skriv korta, enkla meningar med vardagliga ord. Förklara de facktermer som inte går att undvika. (3.1.5 Reading Level (Läsförmåga), nivå AAA, rekommenderar innehåll som inte kräver högre läsförmåga än högstadienivå – eller en enklare version)
- Skriv tydliga instruktioner och ledtexter i formulär, i stället för att lita till platshållartext som försvinner. (3.3.2 Labels or Instructions (Ledtexter/etiketter eller instruktioner), nivå A)
Typografi och avstånd
- Vänsterställ brödtexten och undvik marginaljustering. (1.4.8 Visual Presentation (Visuell Presentation), nivå AAA)
- Håll raderna lagom långa. WCAG 1.4.8 föreslår högst 80 tecken, BDA 60–70.
- Använd generöst radavstånd, omkring 1,5, som både BDA:s guide och WCAG 1.4.8 rekommenderar.
- Betona med fetstil, inte med kursiv, understrykning eller versaler. Spara understrykning till länkar.
- Välj ett tydligt typsnitt utan seriffer i en bekväm storlek, till exempel 16–19 px för brödtext, som BDA föreslår. Ett dyslexivänligt typsnitt som OpenDyslexic kan hjälpa en del läsare, men smaken varierar, så layouten betyder mer än något enskilt typsnitt. Läs mer på vår sida om dyslexivänliga typsnitt om du vill erbjuda ett sådant som alternativ.
- Använd mörk text på ljus, bruten vit bakgrund med god kontrast. (1.4.3 Contrast (Minimum) (Kontrast (minimum)), nivå AA)
Låt läsarna anpassa sidan
- Se till att inget går sönder när avstånden ökas. Innehållet ska fortfarande fungera när användaren ställer in radhöjden på 1,5 gånger teckenstorleken, styckeavståndet på 2 gånger, bokstavsavståndet på 0,12 gånger och ordavståndet på 0,16 gånger. Undvik textrutor med fast höjd. (1.4.12 Text Spacing (textavstånd), nivå AA)
- Stöd zoom och omflöde. Texten ska gå att förstora till 200 % och flöda om på smala skärmar utan vågrät rullning. (1.4.4 Resize Text (Förändring av textstorlek), nivå AA; 1.4.10 Reflow (omflöde), nivå AA)
En del av problemen, som saknad rubrikuppmärkning, låg kontrast eller rutor som klipper av förstorad text, går att hitta med en automatisk skanning i vår kostnadsfria tillgänglighetskontroll. Om rubrikerna är begripliga och de viktigaste uppgifterna lätta att hitta måste däremot en människa bedöma. Bakgrund om nivåerna A, AA och AAA finns i vår kompletta guide till WCAG:s principer och nivåer.
Vad tillgänglighetsdirektivet betyder för läsbart innehåll
Tillgänglighetsdirektivet (direktiv (EU) 2019/882) gäller sedan den 28 juni 2025. Det omfattar e-handel och andra konsumenttjänster, till exempel banktjänster, e-böcker och persontransporter, och kräver att tjänsternas webbplatser och appar är möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta. Det är under ”begripliga” som läsbart innehåll hör hemma: man måste kunna förstå informationen och hur tjänsten används.
Direktivet nämner inte WCAG uttryckligen. Överensstämmelse visas normalt genom den harmoniserade europeiska standarden EN 301 549. Den version som det hänvisas till i dag, V3.2.1, bygger på WCAG 2.1 nivå AA, som omfattar 1.3.1 Info and Relationships, 2.4.6 Headings and Labels och 1.4.12 Text Spacing. En ny version, V4.1.1, publicerades i september 2026. Den följer WCAG 2.2 nivå AA, och hänvisningen till den väntas offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning i december 2026.
AAA-kriterier som 1.4.8 Visual Presentation och 3.1.5 Reading Level ingår inte i den grundnivån, men de är god praxis för dyslexivänlig design. Allmänna villkor, återbetalningsvillkor och instruktioner i kassan är en del av tjänsten och bör därför vara lika lättlästa som marknadsföringssidorna.
Vanliga frågor
Vilket typsnitt är bäst vid dyslexi?
Det finns inget typsnitt som är bäst för alla. Tydliga typsnitt utan seriffer, i en bekväm storlek och med generösa avstånd, fungerar bra för många. Specialtypsnitt som OpenDyslexic hjälper vissa men inte andra. Det mest inkluderande är ett rent standardtypsnitt och en layout som håller när läsaren väljer eget typsnitt eller egna avstånd.
Är marginaljusterad text dåligt för tillgängligheten?
För många läsare, ja. Marginaljustering ger ojämna ordavstånd som kan göra raderna svårare att följa. British Dyslexia Association rekommenderar vänsterställd text utan marginaljustering, och WCAG 1.4.8 Visual Presentation (nivå AAA) tar upp att marginaljustering ska undvikas.
Vilka WCAG-kriterier är viktigast vid dyslexi?
På nivå A och AA bör du fokusera på 1.3.1 Info and Relationships (riktig uppmärkning av rubriker och listor), 2.4.6 Headings and Labels, 1.4.12 Text Spacing, 1.4.4 Resize Text och 1.4.10 Reflow. På nivå AAA går 1.4.8 Visual Presentation och 3.1.5 Reading Level längre.
Hjälper dyslexivänlig design bara personer med dyslexi?
Nej. Tydliga rubriker, korta meningar och luftiga avstånd hjälper också personer med svag läsförmåga, den som läser på sitt andraspråk, äldre läsare, personer med ADHD och alla som skummar en sida i mobilen.
Läsbart innehåll är en av de enklaste tillgänglighetsförbättringar du kan göra. Vill du att en expert granskar de viktigaste sidorna? Vår tillgänglighetsgranskning omfattar innehållets struktur, avstånd och läsbarhet, tillsammans med resten av WCAG.
Källor
- European Dyslexia Association, "What is dyslexia": https://eda-info.eu/what-is-dyslexia/
- Eurostat, Statistics Explained, "Population and population change statistics" (1 januari 2026): https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Population_and_population_change_statistics
- Yang L, m.fl. "Prevalence of Developmental Dyslexia in Primary School Children: A Systematic Review and Meta-Analysis." Brain Sciences, 2022;12(2):240: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35204003/
- British Dyslexia Association, "Dyslexia": https://www.bdadyslexia.org.uk/dyslexia
- Dyslexia Ireland, "About Dyslexia": https://www.dyslexia.ie/about-dyslexia/
- Dyslexiförbundet, medlemsbroschyr: https://dyslexi.org/wp-content/medlemsbroschyr_tryck.pdf
- Santé.fr (Inserm), "Troubles spécifiques des apprentissages : les « dys »" (2019): https://www.sante.fr/node/6407203
- Ministero dell'Istruzione e del Merito, "I principali dati relativi agli alunni con DSA, aa.ss. 2021/2022 – 2022/2023": https://www.mim.gov.it/documents/20182/8938897/Focus_Alunni+con+DSA+aa.ss.202122_202223.pdf
- Inspectie van het Onderwijs, "Dyslexieverklaringen – Verschillen tussen scholen nader bekeken" (2019): https://www.onderwijsinspectie.nl/binaries/onderwijsinspectie/documenten/themarapporten/2019/04/10/dyslexieverklaringen-verschillen-tussen-scholen-nader-bekeken/Rapport+Dyslexieverklaringen+verschillen+tussen+scholen+nader+bekeken.pdf
- Ministerio de Educación, Formación Profesional y Deportes, "Alumnado con necesidad específica de apoyo educativo. Curso 2024-2025": https://www.educacionfpydeportes.gob.es/dam/jcr:27b3a08d-2d3d-41fd-90e2-30b32e6815cc/2024-25-acneae-nota-resumen.pdf
- news4teachers, "Legasthenie und Dyskalkulie: Betroffene fordern Anerkennung – bundeseinheitlich" (februari 2025): https://www.news4teachers.de/2025/02/legasthenie-und-dyskalkulie-betroffene-fordern-anerkennung-bundeseinheitlich/
- OECD, Survey of Adult Skills (PIAAC) 2023, landprofiler i Education GPS (arkiverad kopia för Italien; övriga länder använder samma sida med en annan landskod): https://web.archive.org/web/20260830094332/https://gpseducation.oecd.org/CountryProfile?primaryCountry=ITA&treshold=10&topic=AS
- British Dyslexia Association, "Dyslexia friendly style guide" (arkiverad kopia, juni 2025): https://web.archive.org/web/20250629142524/https://www.bdadyslexia.org.uk/advice/employers/creating-a-dyslexia-friendly-workplace/dyslexia-friendly-style-guide
- W3C, Understanding WCAG 2.2: 1.4.12 Text Spacing: https://www.w3.org/WAI/WCAG22/Understanding/text-spacing.html
- W3C, Understanding WCAG 2.2: 1.4.8 Visual Presentation: https://www.w3.org/WAI/WCAG22/Understanding/visual-presentation.html
- Direktiv (EU) 2019/882 (tillgänglighetsdirektivet, European Accessibility Act): https://eur-lex.europa.eu/eli/dir/2019/882/oj
- National Disability Authority (Irland), "EN 301 549 V4.1.1 published": https://nda.ie/news/en301549-published



