Skip to main contentOpen accessibility widget
Accessibility

Dyslexi: tecken, typer, orsaker och hur du ger bättre stöd

Vad är dyslexi? Tecken, typer, orsaker och hur man ger rätt stöd.

Erynn Epaulard

Erynn Epaulard

Author

White letter tiles appear to be falling or floating against a black background, creating a scattered, chaotic effect.

Introduktion

Vi hör ofta talas om dyslexi, men vet vi egentligen vad det är? Dyslexi är ingen sjukdom och inget tecken på svaghet. Det är en specifik inlärningssvårighet som ofta förväxlas med andra svårigheter i skolan. Omkring 5–10 % av världens befolkning har dyslexi, och den hör till de vanligaste specifika inlärningssvårigheterna. Framför allt är dyslexi ett annat sätt att lära sig och förstå skriftspråk. Det kan bli svårare att läsa, skriva eller förstå en text, men det hindrar ingen från att lyckas – långt därifrån. Ju tidigare tecknen på dyslexi upptäcks, desto bättre stöd och anpassningar kan man ge. Att förstå dyslexi är också att lära sig göra information mer tillgänglig för alla, i skolan, på jobbet och i vardagen.

Vad är dyslexi?

Dyslexi är en neurologiskt betingad inlärningssvårighet: hjärnan avkodar skriftspråk på ett annat sätt än hos de flesta. Man kan säga att hjärnan tar en lite annan väg till läsningen. Vägen ser annorlunda ut och är ibland längre, men målet är detsamma. Det kan göra det svårare att läsa och skriva eller att automatisera läsningen och skrivandet, men det påverkar varken intelligensen eller förmågan att lära.

Dyslexi hör till en stor grupp specifika inlärningssvårigheter – i Frankrike kallade ”troubles DYS” – tillsammans med dysortografi (stavningssvårigheter), dyskalkyli och dyspraxi. Svårigheterna syns ofta inte utanpå, men de kan påverka skolgång, arbetsliv och självförtroende. Därför kallas dyslexi ibland för en osynlig funktionsnedsättning.

Vilka är de tre typerna av dyslexi?

  • Fonologisk dyslexi: den vanligaste typen. Den påverkar kopplingen mellan ljud och bokstäver. Nya ord blir svåra att läsa, och man kan kasta om ord eller stavelser.

  • Ytdyslexi: här ligger svårigheten i att känna igen ord visuellt. Läsningen går långsamt och sker ord för ord, särskilt när det gäller ord som inte stavas som de uttalas.

  • Blandad dyslexi: den här typen kombinerar de två andra formerna och kräver ofta mer individuellt anpassat stöd.

Vilka är tecknen på dyslexi?

Symtomen på dyslexi kan variera med åldern, men vissa tecken återkommer ofta: svårigheter att läsa, skriva, minnas eller koncentrera sig. De kan märkas redan i barndomen och förändras sedan i vuxen ålder.

Dyslexi hos barn

Hos barn märks dyslexi ofta redan under de första skolåren. Några exempel:

Svårt att koppla ihop bokstäver med ljud (på franska uttalas till exempel ”g” olika i garçon och gentil).

Långsam och hackig läsning, där bokstäver kastas om och vissa ljud blandas ihop (p/b, t/d).

Ord som stavas som de låter (”cloune” i stället för det franska clown).

Svårt att förstå det man läser – barnet kan läsa en text utan att riktigt ta till sig innehållet.

Litet intresse för att läsa och skriva, ofta på grund av trötthet eller frustration.

Dyslexi hos vuxna

Dyslexi försvinner inte i vuxen ålder, men den förändras. Många utvecklar strategier för att hantera den, men vissa svårigheter finns kvar:

Långsam eller tröttsam läsning, särskilt av långa texter.

Många stavfel eller rörigt uppbyggda meningar.

Svårt att komma ihåg skriftliga instruktioner, siffror eller datum.

Svårigheter med planering eller koncentration, ibland i kombination med ADHD (attention deficit hyperactivity disorder).

Att man föredrar bilder, muntlig information eller praktiska övningar.

Sämre självkänsla efter upprepade misslyckanden.

Bra att veta: i dag finns hjälpmedel som typsnitt för dyslexi (till exempel OpenDyslexic eller Lexie Readable) som gör texten lättare att läsa genom att ändra bokstävernas form och avståndet mellan orden.

Vad orsakar dyslexi?

Dyslexi har flera orsaker, och en av dem är ärftlighet: om en förälder har dyslexi ökar sannolikheten att barnet också får det. Omkring 40–60 % av barnen i familjer med dyslexi utvecklar själva någon form av den.

Ur neurologisk synvinkel visar hjärnavbildning att aktiviteten skiljer sig i de områden som bearbetar ljud och ord, vilket förklarar varför läsningen kräver mer ansträngning.

Även miljön spelar roll. Brist på språklig stimulans i barndomen orsakar inte dyslexi, men kan förvärra svårigheterna. En miljö med mycket samtal, stöd och lärande gör det i stället lättare att utveckla kompenserande strategier.

Dyslexi eller dysortografi?

Dyslexi och dysortografi hänger ofta ihop men är inte samma sak.

Dyslexi påverkar läsningen: förmågan att känna igen, avkoda och förstå skrivna ord.

Dysortografi påverkar skrivandet och stavningen: man skriver orden som man hör dem, hoppar över bokstäver eller kastar om ljud.

Båda bygger på samma språkliga mekanismer, och därför förekommer de ofta tillsammans. Men man kan ha dysortografi utan att ha dyslexi.

Därför är det viktigt att skilja mellan dyslexi och dysortografi när stödet ska anpassas, till exempel logopedbehandling, digitala hjälpmedel eller specialpedagogiskt stöd.

Sammanfattning

Dyslexi är inget hinder i sig, utan ett annat sätt att uppfatta och lära. Oavsett om den märks i barndomen eller i vuxen ålder påminner den oss om att alla inte har samma tillgång till läsning och information. Med rätt verktyg, mer kunskap och mer inkluderande design kan vi göra den digitala världen mer välkomnande för alla.

Webbtillgänglighet handlar framför allt om att göra vardagen lite enklare för dem som har svårigheter som dyslexi.

Varför inte testa?

Ta reda på om din webbplats är tillgänglig på bara några sekunder med vårt kostnadsfria test på startsidan. För till sist är en verkligt tillgänglig webb en webb som anpassar sig efter alla.

Share this post

You might also like

Two more articles worth reading while this topic is still fresh.

What is a good accessibility score?

Bra tillgänglighetspoäng: vad räknas som bra, och betyder 100 att kraven är uppfyllda?

Vad är en bra tillgänglighetspoäng? Betyg, kontroller och lagkrav.

Банер со три лица кои користат лаптопи, вклучувајќи лице во инвалидска количка и лице што користи знаковен јазик. На сликата има наслов „Веб пристапност, Интернет за сите“.

Webbtillgänglighet: ett internet för alla

Vad är webbtillgänglighet, och varför ska internet fungera för alla?