Danmark har inget belopp för EAA-böter – det är brottmålsdomstolen som bestämmer
Några länder anger inget högsta belopp. Men Danmarks tystnad är av ett annat slag än de andras: påföljden är inte en administrativ sanktionsavgift utan straffrättsliga böter. Lagen nämner inget belopp – och, det har vi kontrollerat, det gör inte heller de förarbeten som lagstiftaren publicerade samtidigt.
Kort svar
Danmarks lag om genomförande av tillgänglighetsdirektivet (European Accessibility Act, EAA), LOV nr 801 af 07/06/2022 (ändrad genom Lov nr. 637/2024), har en enda straffbestämmelse: § 57. Den straffar sju typer av överträdelser ”med bøde” – med böter – men anger inget belopp, inga nivåer och inget tak någonstans. Bøde är en straffrättslig påföljd, så nivån bestäms av domstolarna och åklagarpraxis, inte av lagen. Företag omfattas uttryckligen: § 57 hänvisar till reglerna om juridiska personers straffansvar i 5 kap. i den danska strafflagen (straffeloven). Fyra myndigheter utövar tillsyn, med Sikkerhedsstyrelsen som den största. Inga ärenden har rapporterats.
EU:s mest grundligt kontrollerade ”inget belopp”
Danmark, Grekland, Malta och Finland anger inget fast högsta belopp för brister i tillgänglighet, och Spanien har inget eget (där gäller en allmän lag om funktionsnedsättning). De brukar klumpas ihop, men det är fel – skälen är helt olika. Spanien hänvisar till den sektorslag som är tillämplig. Finland använder ett återkommande vite som medvetet saknar tak. Grekland och Malta har var sin historia, som vi beskriver i separata artiklar.
Danmarks fall är det enklaste, och det bäst belagda. Hela straffbestämmelsen inleds så här:
”Medmindre højere straf er forskyldt efter anden lovgivning, straffes med bøde den, der […]”
(Vår översättning: ”Om inte strängare straff är förskyllt enligt annan lagstiftning döms till böter den som […]”)
– LOV nr 801, § 57, stk. 1 (Retsinformation)
Därefter följer sju punkter: att bryta mot tillgänglighetskraven och de tillhörande reglerna om bedömning av överensstämmelse och CE-märkning, att inte lämna kontrollmyndigheten uppgifter, att åsidosätta de skyldigheter som gäller för tillverkare, importörer, distributörer eller tjänsteleverantörer, att inte fullgöra de uppgifter som följer av en fullmakt till en auktoriserad representant, att hindra kontrollmyndigheten från att få tillträde, att inte följa myndighetens beslut (eller att undandra sig dess kontroll) och att missbruka CE-märkningen.
Mer än så står det inte. Ingen av kategorierna har något belopp. Vi har gått igenom varje bemyndigande till ministrar i lagen, och alla gäller tekniskt genomförande eller klagonämndens administration – inget ger en minister rätt att bestämma bötesnivåer.
Och luckan är medveten, inte ett förbiseende. Vi har gått tillbaka till lagförslaget i dess ursprungliga form, inklusive dess bemærkninger – lagförslagets motivering, som i Danmark ska vägleda domstolarna i hur en ny bestämmelse ska tillämpas. Danska lagförslag brukar ange ett avsett bødeniveau (bötesnivå) när lagstiftaren vill ha en. Det här gör det inte. Motiveringen (den allmänna motiveringen, avsnitt 3.7.3) anger varken något belopp eller någon bötesnivå. Den räknar i stället upp de omständigheter som en domstol bör väga in – överträdelsens omfattning och art, antalet berörda produkter eller tjänster och personer, den ekonomiska vinst som har uppnåtts eller eftersträvats samt företagets storlek, professionalism och samarbetsvilja – och anger att böterna måste ta bort varje ekonomiskt incitament att bryta mot reglerna. Beloppet överlåts åt domstolarna i varje enskilt fall, och fängelse utesluts.
Varje eurobelopp som tillskrivs Danmark saknar alltså stöd i lagen, i bemyndigandena och i förarbetena.
Därför betyder ”inget belopp” något annat här
Det avgörande ordet är bøde. I dansk rätt är det straffrättsliga böter, inte en administrativ avgift. Det får tre följder:
Det är en domstol som bestämmer beloppet. Inte en tillsynsmyndighet som gör en bedömning inom ett intervall, utan en brottmålsdomstol – eller en åklagare som utfärdar ett bødeforelæg, ett bötesföreläggande som den misstänkte kan godkänna utan rättegång. Nivån kommer att utformas i åklagarpraxis och rättspraxis när de första ärendena kommer, vilket betyder att Danmarks belopp ännu inte finns i någon form. Det kommer att byggas upp genom prejudikat.
Företag har uttryckligen straffansvar:
”Der kan pålægges selskaber m.v. (juridiske personer) strafansvar efter reglerne i straffelovens 5. kapitel.”
(Vår översättning: ”Bolag m.fl. (juridiska personer) kan åläggas straffansvar enligt reglerna i 5 kap. i strafflagen.”)
– LOV nr 801, § 57, stk. 3
Det är en reell lagbestämmelse, ingen formalitet. Den placerar Danmark i samma grupp som Irland, Luxemburg och Cypern, där en tillgänglighetsbrist är en straffrättslig fråga – något som helt försvinner när Danmark bara beskrivs som ett land ”utan fast bötesbelopp”.
Lagen sätter inget tak. Medmindre højere straf er forskyldt efter anden lovgivning – om inte strängare straff är förskyllt enligt annan lagstiftning. Bestämmelsen viker alltså uttryckligen för varje strängare straff som finns i annan dansk lag.
Vem utövar tillsyn – och en motsägelse som bör redas ut
Lagen fördelar själv tillsynen på fyra myndigheter:
| Myndighet | Ansvarar för |
|---|---|
| Sikkerhedsstyrelsen (den danska myndigheten för teknisk säkerhet) | Huvudansvaret och det i särklass största området: alla produkter samt tillgång till audiovisuella medietjänster, banktjänster, e-böcker och e-handel |
| Energistyrelsen (den danska energimyndigheten) | Elektroniska kommunikationstjänster |
| Trafikstyrelsen (den danska transportmyndigheten) | Flyg-, buss- och tågtrafik samt självbetjäningsterminaler för sjötransport |
| Søfartsstyrelsen (den danska sjöfartsmyndigheten) | Övriga delar av sjötransporten |
Andrahandskällor – även branschorganisationer – anger ofta sex myndigheter och lägger till Finanstilsynet (den danska finansinspektionen) för banktjänster och Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen (den danska konkurrens- och konsumentmyndigheten) för konsumentskydd. Läser man lagtexten direkt ligger banktjänsterna hos Sikkerhedsstyrelsen, inte hos Finanstilsynet. Ger du råd om Danmark är det fördelningen på fyra myndigheter som har stöd i lagtexten. Versionen med sex myndigheter bör kontrolleras innan du förlitar dig på den.
Dessutom: källor som anger Erhvervsstyrelsen (den danska näringslivsmyndigheten) som Danmarks tillsynsmyndighet för tillgänglighet har fel. Den myndigheten nämns inte alls i lagen.
Lagen omfattar allt
Till skillnad från Belgiens uttryckligen partiella genomförande omfattar den danska lagen från början hela direktivets lista över tjänster – elektronisk kommunikation, tillgång till audiovisuella medietjänster, alla fyra transportslag, banktjänster för konsumenter, e-böcker, e-handel och nödkommunikation via 112 – och dessutom hela produktlistan. På papperet är det ett av de mest välordnade genomförandena i EU.
De vanliga undantagen gäller: mikroföretag som tillhandahåller tjänster är undantagna, och en näringsidkare som har fått extern finansiering för att förbättra tillgängligheten kan inte åberopa undantaget för oproportionerligt stor börda – samma finansieringsfälla som finns i Polen, Luxemburg och andra länder.
Har lagen tillämpats ännu?
Inga åtal eller böter har rapporterats.
Danmark är dock en av de marknader där det första ärendet bör bli synligt när det väl kommer. Eftersom påföljden är straffrättslig leder tillsynen till ett åtal eller ett godkänt bødeforelæg och inte till ett internt myndighetsbeslut – och sådant blir offentligt på ett sätt som administrativa beslut i Portugal eller Slovenien inte blir. Att det inte finns några danska ärenden säger därför mer om faktisk passivitet än i de flesta splittrade administrativa system.
Vad det betyder för ditt företag
Det ärliga svaret för Danmark är obekvämt: ingen kan säga vad det kostar att inte uppfylla kraven, och det är just poängen. Det finns inget tak att planera efter och inget intervall att hålla sig inom. De första danska böterna för en tillgänglighetsbrist blir måttstocken för dem som följer, och fram till dess blir beloppet vad en domstol anser vara proportionerligt för ett brott som ett företag har begått.
- Se Danmark som en straffrättslig fråga, inte som en budgetpost – samma hållning som för Irland, även om § 57 föreskriver böter och inte fängelse.
- Dokumentera att du har agerat i god tro. När det inte finns någon taxa är det daterade belägg för ditt tillgänglighetsarbete som påverkar hur allvarligt en domstol ser på saken.
- Uppfyll EN 301 549 / WCAG 2.1 AA, och samarbeta med Sikkerhedsstyrelsen om myndigheten hör av sig.
Vanliga frågor
Hur höga är EAA-böterna i Danmark?
Det finns inget angivet belopp. § 57 föreskriver bøde – straffrättsliga böter – för sju typer av överträdelser, men anger inget belopp, inga nivåer och inget tak. Det gör inte heller förarbetena till lagen.
Vem bestämmer beloppet då?
Domstolarna, genom åklagarpraxis och rättspraxis, eller en åklagare som utfärdar ett bötesföreläggande som företaget kan godkänna. Ännu har inga danska böter för en tillgänglighetsbrist bestämts, så det finns inga prejudikat.
Är det verkligen en straffrättslig påföljd?
Ja. § 57 hänvisar också till reglerna om juridiska personers straffansvar i 5 kap. i den danska strafflagen, så företag omfattas direkt.
Vem utövar tillsyn?
Fyra myndigheter enligt lagen: Sikkerhedsstyrelsen (produkter, audiovisuella medier, banktjänster, e-böcker, e-handel), Energistyrelsen (elektronisk kommunikation), Trafikstyrelsen (flyg, buss, tåg) och Søfartsstyrelsen (sjöfart).
Jag har sett ett eurobelopp för Danmark. Stämmer det?
Nej. Inget belopp finns i lagen, i något bemyndigande enligt lagen eller i förarbetena.
Läs mer
- ← Tillbaka till EAA-böter per land – jämförelsen av alla 27 medlemsstater
- Officiell text: LOV nr 801 af 07/06/2022 (Retsinformation)
- EAA-böter i Irland – det andra straffrättsliga systemet, med angivet tak och fängelsestraff
- EAA-böter i Spanien – ett annat slags ”inget enskilt belopp”



