Barrierefreiheitsgesetz (BaFG): Österrike har inlett 84 EAA-ärenden – och ännu inte dömt ut några böter
Österrikes tillgänglighetslag, Barrierefreiheitsgesetz (BaFG), ger sanktioner på upp till 80 000 euro – eller 50 000 euro för små och medelstora företag – i tre nivåer beroende på vilken regel man har brutit mot. Men Österrike är det enda EU-land vi har hittat där tillsynsmyndigheten redovisar sina ärenden, och siffrorna visar en medveten linje: först råd, sedan straff.
Kort svar
Österrike har genomfört tillgänglighetsdirektivet (European Accessibility Act, EAA) genom Barrierefreiheitsgesetz (BaFG), BGBl. I Nr. 76/2023. Lagen gäller sedan den 28 juni 2025. Sanktionerna är uppställda i ett rutnät, inte som ett enda belopp. Den högsta nivån är 80 000 euro för stora företag och 50 000 euro för mikroföretag och små och medelstora företag. Den gäller de allvarligaste överträdelserna: att släppa ut en produkt som inte uppfyller kraven eller att erbjuda en tjänst som inte gör det. Två lägre nivåer gäller brister i dokumentationen (40 000 / 25 000 euro) och brister i arkivering och samarbete med myndigheten (16 000 / 10 000 euro). Tillsynsmyndigheten, Sozialministeriumservice, beslutar själv om sanktionerna. Under lagens första år inledde den 84 ärenden – och beslutade inte om en enda sanktion.
Vem berörs av Barrierefreiheitsgesetz? (Wer ist betroffen?)
BaFG gäller vissa produkter och tjänster – samma listor som i tillgänglighetsdirektivet:
- Produkter som datorer, smarta telefoner, e-boksläsare, självbetjäningsterminaler och betalterminaler som släpps ut på marknaden efter den 28 juni 2025.
- Tjänster till konsumenter, bland annat e-handel, banktjänster, elektronisk kommunikation, e-böcker, tillgång till audiovisuella medietjänster och delar av persontransporttjänster.
Vem måste följa lagen? (Wer muss das Barrierefreiheitsgesetz umsetzen?) Tillverkare, importörer och distributörer av produkter som omfattas, och tjänsteleverantörer som erbjuder konsumenttjänster som omfattas.
Vem är undantagen? Mikroföretag som tillhandahåller tjänster. Österrike tillämpar direktivets fulla undantag (§ 6(1) BaFG). Mer om det i sista avsnittet före de vanliga frågorna.
Från när? (Ab wann gilt das Barrierefreiheitsgesetz?) Från den 28 juni 2025, med övergångsregler för tjänster som använder äldre produkter och för självbetjäningsterminaler (se ”2040 – en fast slutpunkt” nedan).
Måste webbplatser vara tillgängliga i Österrike? (Barrierefreiheit Website Pflicht Österreich) Ja, om webbplatsen eller appen används för en konsumenttjänst som omfattas, till exempel en webbutik. Sedan 2025 måste den uppfylla tillgänglighetskraven, vilket i praktiken innebär EN 301 549 och därmed WCAG 2.1 AA.
Sanktionen beror på två saker – de flesta sammanställningar visar bara en av dem
Nästan alla jämförelsetabeller anger ”80 000 euro för stora företag, 50 000 euro för små och medelstora företag” för Österrike och stannar där. Men det är bara översta raden i ett rutnät med sex rutor. Hur mycket du riskerar beror på två saker samtidigt: hur stort företaget är och vilken typ av brist det gäller.
| Vad som gick fel | Stort företag | Mikroföretag / små och medelstora företag |
|---|---|---|
| Att släppa ut eller tillhandahålla en produkt som inte uppfyller kraven, eller att erbjuda eller tillhandahålla en tjänst som inte gör det (§ 36(1)) | 80 000 € | 50 000 € |
| Saknad bedömning av överensstämmelse, EU-försäkran eller teknisk dokumentation; saknad information om tjänsten; saknad eller felaktig CE-märkning; korrigerande åtgärder som inte har vidtagits (§ 36(2)) | 40 000 € | 25 000 € |
| Dokumentation som inte har sparats i fem år; myndigheten har inte underrättats; vägran att lämna ut handlingar eller samarbeta; bedömningen av oproportionerligt stor börda har inte tagits fram eller gjorts om (§ 36(3)) | 16 000 € | 10 000 € |
Lägg märke till var gränsen för små och medelstora företag går. Österrike följer direktivets definition: ett sådant företag har färre än 250 anställda och en årsomsättning på högst 50 miljoner euro (eller en balansomslutning på högst 43 miljoner euro). För de allra flesta företag som säljer i Österrike är det alltså kolumnen med 50 000 euro, inte den med 80 000 euro, som anger taket.
Vad Barrierefreiheitsgesetz säger
Det lönar sig att läsa § 36(1) noga, eftersom två ord i den skiljer Österrike från Luxemburg:
”Eine Verwaltungsübertretung begeht und ist vom Sozialministeriumservice mit einer Geldstrafe bis zu 80 000 € zu bestrafen, wer 1. entgegen § 9 Abs. 1, § 11 Abs. 1 oder Abs. 3 erster Satz ein Produkt in Verkehr bringt; 2. entgegen § 12 Abs. 3 erster Satz ein Produkt auf dem Markt bereitstellt; 3. entgegen § 14 Abs. 1 eine Dienstleistung anbietet oder erbringt.”
(Vår översättning: ”Den som 1. släpper ut en produkt på marknaden i strid med § 9 stycke 1, § 11 stycke 1 eller § 11 stycke 3 första meningen, 2. tillhandahåller en produkt på marknaden i strid med § 12 stycke 3 första meningen eller 3. erbjuder eller tillhandahåller en tjänst i strid med § 14 stycke 1 begår en förvaltningsöverträdelse och ska av Sozialministeriumservice straffas med böter på upp till 80 000 euro.”)
– BaFG, § 36(1) (RIS)
Vom Sozialministeriumservice – det är tillsynsmyndigheten själv som beslutar om sanktionen, utan åklagare eller domstol. Och det står ist … zu bestrafen, inte kann bestraft werden: enligt ordalydelsen är straff den föreskrivna följden, inte något myndigheten kan välja bort. Jämför med Luxemburg, där själva tillgänglighetsbristen är ett brott och tillsynsmyndigheten inte kan besluta om någon sanktion alls för den.
Den lägre nivån för mindre företag finns i varje led som en egen mening:
”Wird die Verwaltungsübertretung von einem Kleinstunternehmen gemäß § 3 Z 19 oder von einem kleinen und mittleren Unternehmen gemäß § 3 Z 20 begangen, ist das Unternehmen mit einer Geldstrafe bis zu 50 000 € zu bestrafen.”
(Vår översättning: ”Begås förvaltningsöverträdelsen av ett mikroföretag enligt § 3 punkt 19 eller av ett litet eller medelstort företag enligt § 3 punkt 20 ska företaget straffas med böter på upp till 50 000 euro.”)
– BaFG, § 36(1); samma mening står i § 36(2) med 25 000 euro och i § 36(3) med 10 000 euro
Vad som ska vägas in när beloppet bestäms liknar reglerna i Irland och Polen:
”Bei der Bemessung der Geldstrafen ist der Umfang des Verstoßes, insbesondere die Zahl der betroffenen Produkte bzw. Dienstleistungen, sowie die Zahl der betroffenen Personen und der Umstand, ob es sich um einen wiederholten Verstoß handelt, zu berücksichtigen.”
(Vår översättning: ”När bötesbeloppet bestäms ska hänsyn tas till överträdelsens omfattning, särskilt antalet berörda produkter eller tjänster, antalet berörda personer och om överträdelsen är upprepad.”)
– BaFG, § 36(4)
Och precis som i Polen är pengarna öronmärkta i stället för att försvinna i den allmänna statskassan:
”Die nach diesem Bundesgesetz durch das Sozialministeriumservice verhängten Geldstrafen fallen dem Bund zu. Sie fließen dem Unterstützungsfonds für Menschen mit Behinderungen für die Förderung von Teilhabeprojekten gemäß § 33 des Bundesbehindertengesetzes, BGBl. Nr. 283/1990, zu.”
(Vår översättning: ”De böter som Sozialministeriumservice dömer ut enligt denna förbundslag tillfaller förbundsstaten. De går till stödfonden för personer med funktionsnedsättning (Unterstützungsfonds für Menschen mit Behinderungen) för att främja delaktighetsprojekt enligt § 33 i Bundesbehindertengesetz, BGBl. Nr. 283/1990.”)
– BaFG, § 36(5)
Ett undantag: enligt § 36(6) gäller sanktionsnivåerna inte i upphandlingsförfaranden enligt Bundesvergabegesetz 2018 och Bundesvergabegesetz Konzessionen 2018 (de federala lagarna om offentlig upphandling och om koncessioner). Sådana fall hanteras separat.
Svar inom åtta veckor – Österrikes mest särpräglade regel
I de flesta medlemsstater kan konsumenter klaga, men sedan händer inte mer. Österrike har skrivit in ett svar i lagen. § 35 räknar upp vilka som har rätt att anmäla en misstänkt överträdelse – och anger hur snart de ska få besked:
”(1) Verbraucher und Verbraucherinnen haben das Recht, sich an das Sozialministeriumservice zu wenden, um auf mögliche Übertretungen gegen dieses Bundesgesetz hinzuweisen. (2) Das Recht nach Abs. 1 kommt auch dem Verein für Konsumenteninformation, dem Österreichischen Behindertenrat, der Bundesarbeitskammer und der Wirtschaftskammer Österreich zu. (3) Das Sozialministeriumservice hat den Hinweis zu prüfen und den Verbraucher oder die Verbraucherin gemäß Abs. 1 oder die Organisation gemäß Abs. 2 innerhalb von acht Wochen schriftlich, in einem barrierefreien Format, zu informieren, ob ein Verfahren gemäß dem 6. Abschnitt dieses Bundesgesetzes durchgeführt wird oder von einem Verfahren abgesehen wird. Wird kein Verfahren eingeleitet, sind in dem Informationsschreiben die Gründe dafür anzugeben.”
(Vår översättning: ”(1) Konsumenter har rätt att vända sig till Sozialministeriumservice för att påtala möjliga överträdelser av denna förbundslag. (2) Rätten enligt stycke 1 tillkommer även konsumentföreningen Verein für Konsumenteninformation, Österrikes funktionshinderråd (Österreichischer Behindertenrat), arbetarkammaren (Bundesarbeitskammer) och näringslivets kammare (Wirtschaftskammer Österreich). (3) Sozialministeriumservice ska pröva anmälan och inom åtta veckor, skriftligen och i ett tillgängligt format, meddela konsumenten enligt stycke 1 eller organisationen enligt stycke 2 om ett förfarande enligt avsnitt 6 i denna lag kommer att genomföras eller om myndigheten avstår från ett förfarande. Inleds inget förfarande ska skälen anges i meddelandet.”)
– BaFG, § 35(1)–(3)
Två saker sticker ut. Myndigheten måste skriftligen motivera varför den avstår – och därmed blir beslut att inte ingripa synliga och möjliga att ifrågasätta på ett sätt som nästan inget annat land har. Dessutom finns Wirtschaftskammer Österreich, näringslivets kammare, med i listan i stycke 2. I Österrike har alltså en organisation som företräder dina konkurrenter lagstadgad rätt att anmäla dig. Det är en mildare variant av den tyska Abmahnung-modellen, men den går via en myndighet i stället för via en advokatbyrå.
Enligt § 35(4) gäller inget av detta i upphandlingsförfaranden.
Vem utövar tillsyn?
Sozialministeriumservice – närmare bestämt dess Landesstelle Oberösterreich i Linz, som sköter marknadskontrollen enligt BaFG för hela landet. En nationell myndighet och en enda inkorg (marktueberwachung-bafg@sozialministeriumservice.gv.at). Därmed hör Österrike, liksom Italien och Luxemburg, till länderna med en enda tillsynsmyndighet – till skillnad från Nederländerna med sex och Spanien med nitton.
Myndighetens egen beskrivning av hur den trappar upp åtgärderna börjar med ett föreläggande om ”zweckdienliche, geeignete und angemessene Maßnahmen” (ändamålsenliga, lämpliga och proportionerliga åtgärder) inom en rimlig tid. Därefter kan den, ”je nach Schwere des Verstoßes” (beroende på hur allvarlig överträdelsen är), dra tillbaka produkter från marknaden eller helt förbjuda tjänster. Myndighetens beslut kan överklagas till den federala förvaltningsdomstolen, Bundesverwaltungsgericht (§ 31). Den ansvariga förbundsministern kan i sin tur överklaga domstolens avgöranden till högsta förvaltningsdomstolen, Verwaltungsgerichtshof, genom en så kallad Amtsrevision (§ 32).
Har lagen tillämpats ännu? Österrike är det enda land som redovisar det
Ja – och här blir det intressant, eftersom Österrike är den enda medlemsstat vi har hittat som redovisar sina EAA-ärenden. Efter ett år ser det ut så här:
| Antal | |
|---|---|
| Ärenden inledda sedan juni 2025 | 84 |
| – varav inledda på myndighetens eget initiativ | 36 |
| Tips från allmänheten som har prövats | 48 |
| Anmälningar från företag om brister som de själva har upptäckt (räknas separat från de 84) | 53 |
| Ärenden som fortfarande pågår | 74 |
| Beslutade sanktioner | 0 |
Siffrorna kommer från Sozialministerium, återgivna av Österrikes funktionshinderråd (Österreichischer Behindertenrat) den 24 juni 2026 (behindertenrat.at).
Under det första året har myndigheten medvetet följt principen ”Beraten vor Strafen” – råd före straff. Men den mening man bör lägga på minnet är Österrikes funktionshinderråds kommentar till samma siffror: ”Dass bisher keine Verwaltungsstrafen verhängt wurden, bedeutet nicht, dass keine Verstöße vorliegen” – att inga sanktioner har beslutats betyder inte att det saknas överträdelser. Sjuttiofyra av ärendena är fortfarande öppna.
Två slutsatser följer, och båda stämmer. Den österrikiska tillsynsmyndigheten är mer aktiv än nästan alla andra i EU. Och den har hittills valt att inte låta den aktiviteten leda till sanktioner.
Siffran 53 förtjänar en egen kommentar. Enligt § 9(8) och § 14(4) måste en ekonomisk aktör som upptäcker att den själv inte uppfyller kraven underrätta Sozialministeriumservice. Funktionshinderrådet redovisar 53 sådana anmälningar, framför allt från bank-, finans- och försäkringsbranschen. Skyldigheten är lätt att missa – och att i tysthet rätta till ett problem utan att informera myndigheten är i sig en överträdelse enligt § 36(3).
2040 – en fast slutpunkt
De österrikiska övergångsreglerna är desamma som i direktivet, med en användbar skillnad. Tjänsteleverantörer får fortsätta använda produkter som de lagligen använde före den 28 juni 2025 fram till den 28 juni 2030, och avtal som redan har ingåtts gäller tills de löper ut, dock högst i fem år (§ 37(2)). Självbetjäningsterminaler som lagligen var i bruk innan lagen började gälla får användas under hela sin ekonomiska livslängd, högst 20 år från att de togs i drift – men ”längstens bis 28. Juni 2040”, alltså senast till den 28 juni 2040 (§ 37(3)).
Den gränsen spelar roll när man jämför länder. Luxemburg begränsar terminalernas livslängd enbart efter ålder (20 år från idrifttagandet) utan något fast datum, så en terminal som togs i drift där i början av 2025 kan vara i bruk till mitten av 2040-talet. Österrike sätter ett fast slutdatum.
Vad det betyder för ditt företag
Titta på hela rutnätet, inte bara på det högsta beloppet. Är ditt företag litet eller medelstort – som de flesta – är det realistiska värsta fallet 50 000 euro. Betydligt mer sannolikt är att du hamnar i nivån 16 000 / 10 000 euro, för det är där de enkla misstagen finns: dokumentation som inte har sparats i fem år, obesvarade frågor från myndigheten, en bedömning av oproportionerligt stor börda som inte kan visas upp när den efterfrågas. Det handlar om administrativa rutiner, inte om teknik.
Tre råd som gäller just Österrike:
- Svara Sozialministeriumservice. Att vägra lämna ut handlingar eller samarbeta är en överträdelse i sig, och med linjen ”råd före straff” är det samarbete som håller dig kvar bland de 84 ärendena utan sanktion.
- Anmäl om du själv upptäcker att du inte uppfyller kraven. Skyldigheten är på riktigt, och funktionshinderrådet redovisar 53 sådana anmälningar.
- Är du ett mikroföretag som tillhandahåller tjänster? Läs § 6(1) först. Österrike tillämpar direktivets fulla undantag, så kraven gäller kanske inte dig alls.
Vanliga frågor
Hur höga är EAA-böterna i Österrike?
Upp till 80 000 euro för stora företag och 50 000 euro för mikroföretag och små och medelstora företag vid de allvarligaste överträdelserna (§ 36(1)), 40 000 / 25 000 euro för brister i dokumentation och CE-märkning (§ 36(2)) och 16 000 / 10 000 euro för brister i arkivering och samarbete (§ 36(3)).
Vem beslutar om sanktionen?
Sozialministeriumservice gör det direkt – enligt § 36 ist den som begår överträdelsen vom Sozialministeriumservice … zu bestrafen. Till skillnad från i Luxemburg behövs ingen domstol. Beslut kan överklagas till den federala förvaltningsdomstolen.
Har några sanktioner beslutats i Österrike?
Nej. Under det första året inledde myndigheten 84 ärenden men beslutade inte om någon sanktion. Sjuttiofyra ärenden är fortfarande öppna.
Gäller beloppet 80 000 euro mitt företag?
Bara om företaget är stort. För små och medelstora företag – färre än 250 anställda och en omsättning på högst 50 miljoner euro (eller en balansomslutning på högst 43 miljoner euro) – är taket 50 000 euro.
Kan konkurrenter anmäla mig?
Indirekt, ja. Enligt § 35(2) har näringslivets kammare i Österrike, tillsammans med funktionshinderrådet, arbetarkammaren och konsumentföreningen, lagstadgad rätt att anmäla misstänkta överträdelser – och myndigheten måste svara skriftligen inom åtta veckor.
Var kan jag läsa Barrierefreiheitsgesetz?
Den officiella texten finns i det österrikiska rättsinformationssystemet RIS: BGBl. I Nr. 76/2023. Den finns bara på tyska.
Häufige Fragen zum Barrierefreiheitsgesetz
Was ist das Barrierefreiheitsgesetz (BaFG)?
Das Barrierefreiheitsgesetz setzt den European Accessibility Act in Österreich um. Es legt Barrierefreiheitsanforderungen für bestimmte Produkte und Dienstleistungen fest, zum Beispiel für den Online-Handel.
Ab wann gilt das Barrierefreiheitsgesetz?
Seit dem 28. Juni 2025, mit Übergangsfristen bis 2030 und für Selbstbedienungsterminals bis spätestens 2040.
Wer muss das Barrierefreiheitsgesetz umsetzen?
Hersteller, Importeure und Händler betroffener Produkte sowie Anbieter betroffener Dienstleistungen für Verbraucher. Kleinstunternehmen, die Dienstleistungen erbringen, sind ausgenommen.
Ist Barrierefreiheit für Websites in Österreich Pflicht?
Ja, wenn die Website oder App eine betroffene Dienstleistung für Verbraucher erbringt, etwa einen Online-Shop.
Welche Strafen sieht das Barrierefreiheitsgesetz vor?
Bis zu 80.000 Euro für große Unternehmen und bis zu 50.000 Euro für KMU bei schweren Verstößen, mit niedrigeren Stufen für Dokumentations- und Mitwirkungspflichten (§ 36 BaFG).
Läs mer
- ← Tillbaka till EAA-böter per land – jämförelsen av alla 27 medlemsstater
- Officiell text: Barrierefreiheitsgesetz, BGBl. I Nr. 76/2023 (RIS)
- EAA-böter i Tyskland – Barrierefreiheitsstärkungsgesetz, där konkurrenterna sätter press via advokatbyråer i stället för via en kammare
- EAA-böter i Luxemburg – motsatsen: böter som bara domstol kan döma ut och en tillsynsmyndighet som kan ta ut högst 15 000 euro



