Litauen har ändrat sin tillgänglighetslag två gånger under 2026 – och täppt till luckan för fintechbolag
Sanktionsavgiften är måttlig: 500 till 15 000 euro. Det som gör Litauen intressant är att landet redan har skrivit om sin tillgänglighetslag två gånger i år – och att en av ändringarna täpper till en lucka som vi inte har sett stängas någon annanstans.
Kort svar
Den litauiska EAA-lagen – Gaminių ir paslaugų prieinamumo reikalavimų įstatymas (GPPRĮ), lag nr XIV-1633 – gäller sedan den 28 juni 2025 och har ändrats två gånger under 2026: genom lag nr XV-760 (10 mars, i kraft den 1 april) och lag nr XV-907 (12 maj, i kraft den 30 juni). Sanktionen är en varning, en sanktionsavgift på 500–15 000 euro (i tre nivåer) eller ett beslut om att begränsa eller förbjuda att produkten tillhandahålls på marknaden. En sanktionsavgift utesluter inte en begränsning för samma överträdelse, och sedan april 2026 kan begränsningen komma innan prövningen av ärendet är avslutad. Fyra myndigheter utövar tillsyn, och vid sidan av dem finns en lagstadgad rådgivande kommission för tillgänglighet. Genom ändringen 2026 definieras dessutom banktjänster för konsumenter utifrån vilken tjänst det gäller, inte vem som erbjuder den.
Lösningen för fintechbolagen
Det här är ändringen som andra borde kopiera – och vi har inte sett någon annan medlemsstat göra den.
Ursprungligen var ”banktjänster för konsumenter” i den litauiska lagen kopplade till leverantörens formella status – en bank eller ett finansinstitut med tillstånd. Ändringen den 1 april 2026 ersatte detta med ett funktionellt kriterium: kategorin omfattar nu alla ekonomiska aktörer som tillhandahåller någon av de tjänster som räknas upp i lagen – kredit, investeringstjänster, betaltjänster och elektroniska pengar.
Luckan som stängs är uppenbar när man väl ser den. Med en definition som utgår från leverantörens status kunde ett fintechbolag utan banktillstånd, som erbjuder en betal- eller kreditprodukt som fungerar exakt likadant, hävda att det inte omfattades av bankkategorin alls. Det argumentet finns inte längre i Litauen.
| Före den 1 april 2026 | Sedan den 1 april 2026 | |
|---|---|---|
| Kriterium | Vem leverantören är (bank eller finansinstitut med tillstånd) | Vilken tjänst det gäller |
| Omfattar | Institut med tillstånd | Alla ekonomiska aktörer som erbjuder kredit, investeringstjänster, betaltjänster eller elektroniska pengar |
| Fintechbolag utan banktillstånd | Kunde hävda att de inte omfattades | Omfattas |
Driver du ett fintechbolag i EU är det den här typen av lagändring du bör hålla utkik efter i andra länder – och i Litauen gäller den redan dig.
Vilka sanktioner finns?
Ett ärende inleds antingen efter ett klagomål – från en konsument, en slutanvändare, en statlig eller kommunal myndighet, en konsumentorganisation eller någon annan berörd part – eller på myndighetens eget initiativ, när den har tillräckliga skäl att misstänka en överträdelse.
Det finns tre möjliga utfall:
- en varning (įspėjimas), men bara om en produkt som inte uppfyller kraven aldrig har nått konsumenterna och aktören frivilligt har dragit tillbaka den (art. 23(6));
- en sanktionsavgift på 500 till 15 000 euro i tre nivåer (art. 23): 500–2 500 euro för en produkt eller tjänst som inte uppfyller kraven, 1 000–6 500 euro för att ha struntat i en myndighets förbud, begränsning eller föreläggande och 2 500–15 000 euro om produkten eller tjänsten har skadat en konsuments hälsa. Utgångspunkten är mitten av intervallet, och beloppet justeras nedåt eller uppåt efter förmildrande och försvårande omständigheter;
- ett beslut om att begränsa eller förbjuda att produkten tillhandahålls på marknaden.
Sanktionsavgifter och åtgärder på marknaden kan kombineras: en sanktionsavgift befriar inte aktören från skyldigheten att dra tillbaka produkten eller avbryta tjänsten (art. 23(5)), så samma överträdelse kan leda till både avgift och begränsning. Ändringen 2026 skärpte systemet ytterligare: myndigheterna beslutar nu om begränsande åtgärder utan att vänta på att beslutet om protokollet över överträdelsen har granskats och godkänts (art. 26(3)) – åtgärden på marknaden kan alltså komma innan pappersarbetet är klart.
Beslut om sanktionsavgift, varning eller begränsning på marknaden kan överklagas inom en månad från delgivningen, enligt artikel 14 i lagen om offentlig förvaltning (Viešojo administravimo įstatymas) eller enligt lagen om förvaltningsprocess (Administracinių bylų teisenos įstatymas). Ett överklagande till domstol skjuter inte upp beslutets verkan, om inte domstolen beslutar något annat (art. 27).
Med ett spann på 500–15 000 euro hamnar Litauen i den nedre mellangruppen i EU: över Slovakiens 6 000 euro för brister i tillgängligheten, men långt under Kroatiens 132 720 euro och Tjeckiens 400 000 euro. Notera ändå upplägget – varningen är ett formellt utfall som anges i lagen, inte bara informell praxis, men den är snävt avgränsad: den är förbehållen produkter som frivilligt dragits tillbaka innan de nådde konsumenterna.
Fyra myndigheter – och en rådgivande kommission vid sidan av dem
Så här ser tillsynen ut i Litauen, enligt ministeriets egen beskrivning:
| Myndighet | Ansvarsområde |
|---|---|
| Valstybinė vartotojų teisių apsaugos tarnyba (statliga myndigheten för konsumentskydd) | ”vartotojų bendrosios paskirties kompiuterių aparatinės įrangos sistemos” (datorhårdvara för allmänt bruk för konsumenter), självbetjäningsterminaler, ”elektroninės skaityklės” (läsplattor), terminalutrustning för telekommunikation, banktjänster, e-böcker, e-handel – och sedan ändringen 2026 även utrustning för tillgång till audiovisuella medietjänster |
| Lietuvos transporto saugos administracija (litauiska transportsäkerhetsmyndigheten) | Delar av transporttjänster |
| Ryšių reguliavimo tarnyba (myndigheten för reglering av kommunikation) | Elektroniska kommunikationstjänster |
| Radijo ir televizijos komisija (radio- och tv-kommissionen) | Audiovisuella medietjänster – ansvaret för utrustning för tillgång till audiovisuella medier flyttades härifrån 2026 |
Fyra myndigheter är få med regionala mått mätt – Lettland delar upp tjänsterna på sju, Slovenien på åtta. Konsumentskyddsmyndigheten har nu det i särklass bredaste ansvaret av de fyra, och det är därför den myndighet som de flesta företag sannolikt får kontakt med.
Det som sticker ut är artikel 5, som inrättar en samordningskommission för tillgängliga produkter och tjänster – ett permanent rådgivande organ, knutet till den institution som ministern för social trygghet och arbete utser, som behandlar tillgänglighetsfrågor och lämnar förslag till ministerier och andra organ. I kommissionen möts tillsynsmyndigheterna och andra statliga institutioner med funktionshindersorganisationer, forsknings- och utbildningsinstitutioner och näringslivsorganisationer, som ska utgöra minst en tredjedel av ledamöterna – och allt detta står i själva lagen. Spanien inrättade en samordnande teknisk enhet genom kunglig förordning 2026, men de flesta andra medlemsstater låter den här sortens samordning vara informell. Den här serien handlar till stor del om problemen med splittrad tillsyn – och Litauen byggde in ett institutionellt svar på dem i lagen från början.
Certifiering av e-böcker
Litauen har något som vi inte har hittat någon annanstans i EU: ett certifieringssystem för tillgängliga publikationer som redan är i drift.
Lietuvos audiosensorinė biblioteka (det litauiska biblioteket för tillgängliga medier, LAB) har drivit systemet sedan mars 2024 och kontrollerar EPUB-filer mot WCAG 2.2 AA. Det kom alltså igång mer än ett år innan tillgänglighetsdirektivet började tillämpas.
För förlagen är det en konkret väg till att uppfylla kraven, i stället för en tolkningsfråga – du skickar in filen och får ett besked. På andra håll får förlagen själva bedöma e-böckernas tillgänglighet mot EN 301 549. Ger du ut e-böcker i EU är det litauiska systemet värt att känna till även om Litauen inte är din huvudmarknad, eftersom en EPUB som certifierats av LAB är ett belägg som du kan använda även i andra länder.
Tillämpningsområde: hela järnvägsnätet
Ett val i lagen är värt att uppmärksamma för transportföretag. Litauen tillämpar tillgänglighetskraven fullt ut på hela det nationella järnvägsnätet, utan de undantag för stads-, förorts- och regionaltrafik som de flesta medlemsstater har valt med stöd av direktivets frivilliga undantag.
Stads- och förortstrafik på väg behandlas tvärtom – där gäller kraven bara självbetjäningsterminaler som inte är integrerade i fordonen. I Litauen spelar alltså trafikslaget större roll än geografin.
Det som är som i andra länder
Mikroföretag som tillhandahåller tjänster är helt undantagna (art. 7(1)) – färre än tio anställda och en omsättning eller balansomslutning på under 2 miljoner euro.
Finansieringsfällan gäller: en aktör som tar emot finansiering som är särskilt avsedd för att förbättra tillgängligheten kan inte längre åberopa undantaget för oproportionerligt stor börda – samma regel som vi har sett i Polen, Luxemburg, Danmark och Finland.
Kraven på nödnumret 112 gäller först från den 28 juni 2027 – en möjlighet som direktivet ger och som flera medlemsstater har använt.
Organisationer kan föra talan – klagomål kan lämnas in av statliga eller kommunala organ, konsumentorganisationer eller andra berörda parter för en konsuments räkning.
Har några sanktioner beslutats ännu?
Inga sanktionsavgifter eller beslut om begränsning har rapporterats. Litauen är ovanligt i det avseendet att lagen har ändrats medan tillsynen kommit igång: den lag som gällde den 28 juni 2025 är inte den som gäller i dag, och den andra ändringen 2026 antogs i maj och trädde i kraft den 30 juni. En myndighet som arbetar med sina första ärenden har alltså gjort det med en lagtext som har förändrats under resans gång.
Vad det betyder för ditt företag
- Kontrollera om du omfattas sedan i våras. Erbjuder du kredit, betaltjänster, investeringstjänster eller elektroniska pengar i Litauen utan att vara en bank med tillstånd har ändringen i april 2026 fört in dig i kategorin banktjänster för konsumenter. Det är det vanligaste skälet till att ett företags bedömning för Litauen inte längre stämmer.
- Räkna med att ha att göra med konsumentskyddsmyndigheten. Den ansvarar för de flesta produktkategorier och för banktjänster, e-böcker och e-handel, och fick 2026 även ansvaret för utrustning för tillgång till audiovisuella medier.
- Utgå inte från att sanktionsavgiften är det värsta som kan hända. Myndigheten kan både begränsa eller förbjuda tillhandahållandet på marknaden och ta ut en sanktionsavgift för samma överträdelse, och sedan april 2026 kan den besluta om begränsningen innan prövningen av ärendet är avslutad.
- Ger du ut e-böcker? Använd LAB:s certifiering.
Vanliga frågor
Hur höga är EAA-böterna i Litauen?
500–15 000 euro i tre nivåer: 500–2 500 euro för själva bristen, 1 000–6 500 euro för att ha struntat i en myndighets förbud eller föreläggande och 2 500–15 000 euro om någons hälsa har skadats. Myndigheten kan också begränsa eller förbjuda tillhandahållandet på marknaden, en sanktionsavgift utesluter inte en begränsning, och en varning är möjlig om en produkt som inte uppfyller kraven frivilligt har dragits tillbaka innan den nådde konsumenterna.
Har lagen ändrats sedan den började gälla?
Ja, två gånger under 2026 – genom lag nr XV-760 (i kraft den 1 april) och lag nr XV-907 (antagen den 12 maj, i kraft den 30 juni).
Jag driver ett fintechbolag, inte en bank. Omfattas jag?
I Litauen, ja. Sedan april 2026 definieras banktjänster för konsumenter utifrån vilken tjänst som erbjuds – kredit, investeringar, betalningar, elektroniska pengar – inte utifrån vilket tillstånd leverantören har.
Vem utövar tillsyn?
Fyra myndigheter, och en lagstadgad samordningskommission för tillgängliga produkter och tjänster fungerar som rådgivande organ. Statliga myndigheten för konsumentskydd har det bredaste ansvaret.
Går det att få e-böcker certifierade?
Ja. Det litauiska biblioteket för tillgängliga medier (LAB) har certifierat EPUB-filer mot WCAG 2.2 AA sedan mars 2024 – det enda system av det slaget som vi har hittat i drift i EU.
Läs också
- ← Tillbaka till EAA-böter per land – jämförelsen av alla 27 medlemsstater
- Officiell text: lag nr XIV-1633 (GPPRĮ) (e-TAR)
- EAA-böterna i Lettland – grannlandet där produkter kan ge 20 000 euro och tjänster ingenting
- EAA-sanktionen i Estland – den tredje baltiska modellen: böter på upp till 20 000 euro för ett företag, plus vite om man inte följer ett föreläggande
Om källorna: avgiftsnivåerna, förfarandet och myndigheterna har kontrollerats mot den konsoliderade texten till lag nr XIV-1633 i dess lydelse enligt XV-760 och XV-907 (art. 5, 6, 7, 14, 23, 26, 27 och 28; läst via Infolex konsolidering, eftersom e-TAR spärrar automatiserad åtkomst) och mot den officiella vägledningen om genomförandet från Litauens ministerium för social trygghet och arbete (utgåvan från maj 2026).



