Zakon o dostopnosti (ZDPSI): Slovenien tar dubbelt så mycket av stora företag – och bötfäller den ansvariga personen
Österrike tar mindre av små och medelstora företag. Den slovenska tillgänglighetslagen, zakon o dostopnosti do proizvodov in storitev za invalide (ZDPSI), tar mer av stora företag – uttryckligen, i samma mening och för samma förseelse. Lagen bötfäller också den ansvariga personen, från 50 euro. Och taken för tjänster är ungefär en trettondel av de kroatiska – i grannlandet på andra sidan gränsen.
Kort svar
Den slovenska EAA-lagen (ZDPSI, Zakon o dostopnosti do proizvodov in storitev za invalide) har bötesspann som beror på tre saker samtidigt: vilken typ av aktör du är, hur stort företaget är och om det är företaget eller en namngiven person i företaget som bötfälls. En juridisk person som bryter mot tillgänglighetskraven för e-handel riskerar 500–5 000 euro – men 1 000–10 000 euro om den räknas som ett medelstort eller stort företag enligt bolagslagen. För produkter gäller det högsta spannet, 3 000–40 000 euro. Den ansvariga personen bötfälls separat, med 50 till 4 000 euro beroende på förseelse. Åtta myndigheter utövar tillsyn, och lagen ändrades i februari 2026 för att täppa till luckor i det ursprungliga genomförandet.
Vilken slovensk tillgänglighetslag gäller det?
Den slovenska EAA-lagen är Zakon o dostopnosti do proizvodov in storitev za invalide (ZDPSI), lagen om tillgängliga produkter och tjänster för personer med funktionsnedsättning. I slovenska sökningar förekommer den oftast som zakon o dostopnosti do proizvodov in storitev, zakon o dostopnosti za invalide eller bara zakon o dostopnosti. Den gäller sedan den 28 juni 2025 och ändrades genom ZDPSI-A i februari 2026.
Den ska inte förväxlas med Zakon o dostopnosti spletišč in mobilnih aplikacij (ZDSMA), som gäller offentliga organs webbplatser och mobilappar. Driver du ett privat företag som säljer till konsumenter är det ZDPSI som gäller.
Tre faktorer, inte en
I de flesta medlemsstater beror bötesbeloppet på vad man har gjort. I Slovenien beror det på vad man har gjort, hur stort företaget är och vem man är.
Aktörens roll. Tillverkare, importörer och tillverkarens representanter hamnar i det högsta spannet för produkter, 3 000–40 000 euro (art. 34(1)). Distributörer och användare av produkter ligger betydligt lägre, på 1 200–3 000 euro. Enskilda näringsidkare har egna spann genomgående – 2 000–15 000 euro i tillverkarledet och 800–3 000 euro i distributörsledet.
Företagets storlek. Det här är det utmärkande, och det gäller i alla tjänstekategorier:
| Tjänst | Juridisk person | Medelstort eller stort företag |
|---|---|---|
| Elektronisk kommunikation (art. 35) | 500–5 000 € | 1 000–10 000 € |
| Tillgång till audiovisuella medier (art. 36) | 500–5 000 € | 1 000–10 000 € |
| E-böcker (art. 37) | 400–2 000 € | 800–4 000 € |
| Banktjänster för konsumenter (art. 39) | 500–5 000 € | 1 000–10 000 € |
| E-handel (art. 40) | 500–5 000 € | 1 000–10 000 € |
Personen. Utöver företaget bötfälls en ansvarig person i eget namn: 1 200–4 000 euro i tillverkarledet, 200–400 euro för distributörer och 50–250 euro i de flesta tjänstekategorier. För tillgång till audiovisuella medier (art. 36) gäller detta enligt lagen uttryckligen även en ansvarig person i en statlig myndighet eller en självstyrande lokal gemenskap (kommun).
Vad zakon o dostopnosti säger
Spannet för produkter är formulerat på vanligt sätt:
”Z globo od 3.000 do 40.000 eurov se za prekršek kaznuje pravna oseba, ki v zvezi z opravljanjem dejavnosti kot proizvajalec, uvoznik ali pooblaščeni zastopnik v Republiki Sloveniji: […]”
(Vår översättning: ”En juridisk person döms till böter på 3 000–40 000 euro för en förseelse om den i samband med att den bedriver verksamhet som tillverkare, importör eller tillverkarens representant i Republiken Slovenien: […]”)
— ZDPSI, art. 34(1) (Uradni list RS)
Det är i spannen för tjänster som storleksregeln dyker upp, i en och samma mening, så att de två taken står bredvid varandra:
”Z globo od 500 do 5.000 eurov se kaznuje za prekršek pravna oseba, z globo od 1.000 do 10.000 eurov pa pravna oseba, ki se po zakonu, ki ureja gospodarske družbe, šteje za srednjo ali veliko gospodarsko družbo, če ne zagotavlja dostopnosti do e-trgovine iz 6. točke drugega odstavka 3. člena tega zakona.”
(Vår översättning: ”En juridisk person döms till böter på 500–5 000 euro för en förseelse, och en juridisk person som enligt den lag som reglerar bolag räknas som ett medelstort eller stort bolag till böter på 1 000–10 000 euro, om den inte säkerställer tillgängligheten till e-handel enligt andra stycket punkt 6 i artikel 3 i denna lag.”)
— ZDPSI, art. 40(1)
Jämför med Österrike, där § 36 BaFG sänker taket från 80 000 till 50 000 euro för mikroföretag och små och medelstora företag. Båda länderna tar hänsyn till storleken, men Slovenien formulerar det som ett påslag för de stora i stället för en rabatt för de små. I praktiken blir resultatet ungefär detsamma – men formuleringen visar hur respektive lagstiftare tänkte.
Enligt art. 41 får böter i ett påskyndat förseelseförfarande sättas över lagens minimibelopp – böter i ett sådant förfarande blir alltså inte automatiskt det lägsta beloppet i spannet.
Beloppen är mycket låga – och gränsen gör det tydligt
Ett stort slovenskt företag med en helt otillgänglig webbutik riskerar högst 10 000 euro.
På andra sidan gränsen, i Kroatien, riskerar en tjänsteleverantör upp till 132 720 euro för samma överträdelse – tretton gånger mer, enligt samma direktiv. Sloveniens högsta spann för produkter, 40 000 euro, är på samma sätt mindre än en tredjedel av Kroatiens tak för tillverkare på 132 720 euro.
| Slovenien | Kroatien | |
|---|---|---|
| Otillgänglig e-handelstjänst (stort företag) | Upp till 10 000 € | Upp till 132 720 € |
| Produkt som inte uppfyller kraven (tillverkare) | Upp till 40 000 € | Upp till 132 720 € |
| Ansvarig person (överträdelse för tjänst) | 50–250 € | 2 650–6 630 € |
Den skillnaden är det viktigaste att veta om Slovenien. Det handlar inte om att Slovenien saknar sanktioner – landet har ett av de mest finfördelade systemen i EU, med spann för varje kombination av roll, storlek och person. Det handlar om att alla spann är lågt satta.
Personligt ansvar – utan straffrätt
Irland uppmärksammas för att företagsledare kan hållas personligt ansvariga, men det sker via straffrätten – åtal, fällande dom och en notering i straffregistret. Slovenien når samma person administrativt. Odgovorna oseba – den ansvariga personen – är en egen part i förseelseförfarandet och bötfälls i eget namn, utan att något åtal behövs.
Beloppen är låga (50–250 euro i de flesta tjänstekategorier). Principen är det inte: i Slovenien leder en tillgänglighetsförseelse till att en namngiven person får böter, och det sker genom en vanlig inspektion och inte i en rättssal.
Åtta myndigheter – och banktjänsterna är uppdelade på fyra
| Myndighet | Ansvarsområde |
|---|---|
| TIRS (Tržni inšpektorat Republike Slovenije, marknadsinspektionen) | Produkter, e-handel och allt som inte uttryckligen ligger hos någon annan |
| AKOS (Agencija za komunikacijska omrežja in storitve, myndigheten för kommunikationsnät och kommunikationstjänster) | Elektronisk kommunikation, och sedan ändringen 2026 även e-böcker och kraven inom telekom |
| Sjöfartsförvaltningen (Uprava za pomorstvo), civilluftfartsmyndigheten (Agencija za civilno letalstvo), infrastrukturinspektionen (Inšpektorat za infrastrukturo) | Olika trafikslag |
| Banka Slovenije, TIRS och informationskommissionären (Informacijski pooblaščenec) – gemensamt | Banktjänster för konsumenter som gäller konsumentkrediter |
| Värdepappersmarknadsmyndigheten (Agencija za trg vrednostnih papirjev) | Tjänster som gäller finansiella instrument |
| Banka Slovenije ensam | Betaltjänster och elektroniska pengar |
Bara banktjänsterna för konsumenter är uppdelade på fyra myndigheter, varav tre agerar gemensamt för en underkategori. Som jämförelse klarar Kroatien samma kategori med två myndigheter och Italien med en.
Två detaljer om förfarandet är värda att känna till: enligt art. 33 betalar aktören kostnaderna för tillsynen om brister konstateras (själva provtagningen är gratis), och enligt art. 29 finns ett förenklat förfarande för rent formella brister – CE-märkning, försäkran, dokumentation, identifiering – där det fullständiga förfarandet enligt art. 27 bara används om du inte rättar till bristen.
Lagen kompletterades i februari 2026
Slovenien ändrade ZDPSI åtta månader efter att lagen började tillämpas. ZDPSI-A (Uradni list RS nr 14/2026, 24 februari 2026, i kraft dagen därpå) ändrade inte påföljderna – art. 34–41 är oförändrade – men:
- utvidgade eller förtydligade tillämpningsområdet för självbetjäningsterminaler, e-handel och persontrafik på järnväg, och införde definitioner av nödkommunikation och av stadstrafik och trafik mellan städer;
- införde kriterier för funktionsprestanda som alternativ till tekniska specifikationer, och kräver att leverantörer redovisar hur de uppfyller kraven i sina allmänna villkor;
- stärkte kraven på realtidstext vid nödsamtal till 112, 113 och 116 000;
- införde särskilda krav för e-handel som gäller identifiering, säkerhet och betalfunktioner;
- gav konsumentorganisationer rätt att föra talan – en möjlighet för privata aktörer att driva på efterlevnaden som inte fanns tidigare;
- utsåg AKOS till tillsynsmyndighet för e-böcker och telekom (nya art. 32.a) och förtydligade vilken myndighet som inspekterar järnvägen.
Ändringen är viktig av två skäl. Den som bedömde tillämpningsområdet utifrån 2023 års lagtext kan ha tolkat e-handel eller självbetjäningsterminaler snävare än lagen nu gör – det är inte längre säkert. Och konsumentorganisationernas nya talerätt är en väg som inte förutsätter att någon av de åtta tillsynsmyndigheterna agerar.
Har några sanktioner beslutats ännu?
Inga böter eller förfaranden har blivit kända. Med åtta myndigheter som driver separata förseelseförfaranden och inget krav på central publicering är Slovenien ännu en marknad där frånvaron av rapporterade fall säger mycket lite – det finns ingen samlad plats där ett ärende skulle synas.
Vad det betyder för ditt företag
- Är företaget medelstort eller stort? Utgå från att det övre spannet gäller från början. Det avgörs av klassificeringen enligt bolagslagen, inte av något som har med tillgänglighet att göra, så du vet redan vilken sida du hamnar på.
- Säljer du produkter i Slovenien är det där de stora beloppen finns: 3 000–40 000 euro för tillverkare och importörer, fyra gånger taket för tjänster, plus 1 200–4 000 euro för den ansvariga personen och kostnaderna för tillsynen enligt art. 33.
- Gör om bedömningen av tillämpningsområdet utifrån ZDPSI-A, inte 2023 års text. Är din analys av Slovenien äldre än februari 2026 bygger den på en äldre version av lagen.
Vanliga frågor
Hur höga är EAA-böterna i Slovenien?
Det beror på tre saker. Produkter: 3 000–40 000 euro för tillverkare, importörer och tillverkarens representanter, 1 200–3 000 euro för distributörer. Tjänster: 500–5 000 euro för en juridisk person, och det dubbla, 1 000–10 000 euro, för ett medelstort eller stort företag. Ansvariga personer bötfälls separat, med 50–4 000 euro.
Betalar stora företag verkligen mer?
Ja, uttryckligen. Art. 40(1) och motsvarande artiklar anger ett spann för juridiska personer och ett högre spann för juridiska personer som räknas som medelstora eller stora företag enligt bolagslagen.
Kan jag få böter personligen?
Ja. Odgovorna oseba är en egen part och bötfälls i eget namn – administrativt, utan att något åtal behövs.
Vem utövar tillsyn?
Åtta myndigheter, med TIRS som den viktigaste. Bara banktjänsterna för konsumenter är uppdelade mellan Banka Slovenije, TIRS, informationskommissionären och värdepappersmarknadsmyndigheten.
Har lagen ändrats sedan 2025?
Ja. ZDPSI-A (24 februari 2026) utvidgade eller förtydligade tillämpningsområdet för självbetjäningsterminaler, e-handel och järnvägstrafik och gav konsumentorganisationer rätt att föra talan. Påföljderna ändrades inte.
Är ZDPSI samma sak som den slovenska lagen om tillgängliga webbplatser?
Nej. ZDSMA gäller offentliga organs webbplatser och mobilappar. Privata företag som erbjuder produkter och konsumenttjänster som omfattas av kraven faller under ZDPSI.
Vanliga frågor om zakon o dostopnosti
Vad är Zakon o dostopnosti do proizvodov in storitev za invalide (ZDPSI)?
ZDPSI är den lag som genomför tillgänglighetsdirektivet i Slovenien. Den ställer tillgänglighetskrav på vissa produkter och tjänster, till exempel e-handel.
Sedan när gäller lagen?
Sedan den 28 juni 2025. Lagen ändrades i februari 2026 genom ZDPSI-A.
Vilka böter kan det bli?
För produkter 3 000–40 000 euro för tillverkare och importörer. För tjänster 500–5 000 euro, och 1 000–10 000 euro för medelstora och stora företag. Den ansvariga personen bötfälls separat.
Är ZDPSI samma sak som lagen om tillgängliga webbplatser?
Nej. Zakon o dostopnosti spletišč in mobilnih aplikacij (ZDSMA) gäller den offentliga sektorn. För privata företag som erbjuder produkter och tjänster till konsumenter gäller ZDPSI.
Läs också
- ← Tillbaka till EAA-böter per land – jämförelsen av alla 27 medlemsstater
- Officiell text: ZDPSI, Uradni list RS 14/2023 (Uradni list RS)
- EAA-böterna i Kroatien – samma gräns, tretton gånger högre tak
- EAA-böterna i Österrike – det andra systemet där storleken spelar roll, utformat som en rabatt i stället för ett påslag
- EAA-böterna i Irland – personligt ansvar, men via straffrätten



